Det strålar en stjärna förunderligt klar
i fönstret i storstugan vår.
Den lovar att länge och väl hänga kvar
tixempel till nästnästa år.
När vardan blir slitig och allt känns som skit
då hänger hon högre, då når man ej dit
och man önskar då
en stegpall på hjul.

Ty julen är stressig för stora och små,
är LED-ljus i tusende watt.
Black Friday och ringlande köer också,
så ömmaste hjärta blir matt;
så sommarens sol när den strålar som bäst
ej förtar detta molande mörker och pest
och man önskar blott
en stegpall på hjul.

Och nu, när vi alla slags julklappar fått
och nån frälsare inte följt med
och ingen fe från ett magiskt slott
har tindrande lindrat vårt ve
och stjärnan hänger som alltid den gjort
över allas vår ondska i smått som i stort
blir mitt enda svar:
en stegpall på hjul.