Vaknar mitt i natten
Hon ringer från sitt rum
Blodet och tårarna rinner tyst
Lakanen färgas permanent
Jag pratar tyst och sköljer
Tejpar ihop hennes kropp

Letar efter knivblad och påsar med tabletter
(när hon gått på fest)
Inventerar förrådet med tejp och kompresser
(när hon sover dagen efter)
Förklarar för hennes vänners föräldrar
(när dom oroar sig)

Jag säger hur hon känner sig – hon lyssnar ibland
Hon rättar mig enstavigt – om jag har fel
Hon skriker åt mig – när hon inte orkar höra

Tar henne dit hon behöver så att hon får det hon har rätt till
När hon skakar på huvudet tar jag henne hem igen
Dom låser in oss när hon vill bli omhändertagen

I hennes rum är det mörkt och kvavt
Golvet täckt av trasor
Plockar bland känslor
Tvättar hennes kläder
I min garderob finns ett kassaskåp
Det erbjuder något slags skydd

Säger förlåt många gånger
Och menar det

Sen börjar det om