Katten
är varken mer eller mindre
än vad han är,
men tomrummet är taget i besittning

Utmålningen “katt”
är blott & bart ett hinder på vägen;
en Mayaslöja
omkring den han är,
som är namnlös och mycket tydlig

Ordet “katt”
lär dig ingenting;
det håller dig borta

Du möter ingen
i det ordet

Du tror du definierar & förklarar,
när du formulerar det, tar det i din mun,
men det bländar dig

Det är inget annat än råskinnsbling,
som lyser dig i sinnet
och berövar dig den du kallar “katt”

Benämnandet
är en slags språkförbistring,
som låser tanken;
begränsar perceptionens möjligheter,
gör den ofokuserad
och förbistrar den oförmedlade upplevelsens
omedelbarhet

Att se någon/något direkt,
utan beteckningens/namnets kalibrering,
kan vara farligt omvälvande för en vaneslav,
i klass med, eller vida vildare,
än Zenbuddhismens Satori,
men utgör existensens fulla uppriktighet;
öppenhetens oförfalskade livsaccelerator,
mäktigare än Cern-ditot

Dagens “i öppen dag”
hukar i en flock namn;
bär ögonbindel
- och sanningen repar sig aldrig
när namnen avvisats

Beteckningsfrossan
är ett kognitionshinder

Avstå tvångströjan,
ta inte frivilligt på ögonbindeln

Verkligheten är väglöst land