I den soliga och blommande parken,
i den lätt sluttande slänten,
är de nyförälskade paret tyst på filten

Blygt,
ungefär som att inte störa stunden,
med ögon som glittrar,
stundom i fascination,
stundom i åtrå

Öppet,
visar dom kärlek,
inte vulgär,
utan vackert,
smidigt fint

Känslosamt,
så klädsamt att de äldre paret
ser på varandra med uppskattning,
igenkänningstecken är god

Våren,
en förunderlig förmåga att tända unga hjärtan,
vi övriga följer tätt i spåren

Det är vår nu!