GUDS POETISKA ANSATSER; INTE ETT VIRUS I SIG, MEN OCKSÅ ETT VIRUS, VIRUSET HAR ETT ANSIKTE, ETT ANNAT ANSIKTE ÄN DITT EGET, EN CELL OCH ETT VIRUS, I CELLEN FINNS ETT VIRUS,  POETEN ÄR ETT VIRUS, ETT BRUKSOBJEKT, DET GÅR INGA VÄGAR RUNT HUSET DÄR DU BOR, JAG BÄR PLASTISKA BARN I MIN FAMN, DERAS ANSIKTEN ÄR INTE LIKA FÅFÄNGA SOM MITT EGET, JAG VET INTE OM DE TÄNKER PÅ SIN MAMMAS BRÖST, DE FALLER SÖNDER TILL VITA VÄGGAR; EN DAG SOM STELNAT OCH BLIVIT MONOTON SOM EN HAVSVÅG AV STEN, JA DET ÄR SÅ VACKERT MED METAFORER, HON HAR ALLTID HAFT MASSA METAFORER I FITTAN, HON TAR FRAM DEM IBLAND, PÅ MIDSOMMAR NÄR HON SKA BEHAGA OSS, JAG UNDRAR IBLAND OM JAG HAR HJÄRNHINNEINFLAMMATION, ELLER OM ETT DJUR KAN HA DET, DET GÖR ONT I HUVUDET DÅ, MAN  BLIR STEL I NACKEN, EN DIKT KAN HA SEPSIS, JAG VILL VETA OM DJURET HAR EN SJUKDOM ELLER OM DET ÄR RENT, IBLAND ÄTER JAG BRÖD TILL MIDDAG, DET ÄR MYCKET LÄTTARE ÄN ATT LAGA MAT, IBLAND NÄR JAG ÄTER SÅ TÄNKER JAG PÅ OM HON HAR EN LASER I SIN FITTA, JAG HADE ALDRIG VARIT EN MASKIN TIDIGARE, HON GÖR MIG TILL EN MASKIN, BYGGNAD ÄR ETT VACKERT ORD, ÄVEN SKED OCH KASTRULL ÄR VACKRA ORD. JAG TÄNKER IBLAND PÅ HOTELLET I GENARP DÄR LARS NORÉN VÄXTE UPP, JAG SER SKUGGAN, NIKOTINET OCH BOSKAPSDJUREN I TRAKTEN, HAN VAR SKALLIG SOM ETT BARN, HAN TÄNKTE NOG MYCKET PÅ LASERN I HENNES FITTA,  JAG TYCKER OM TYSTNAD, ATT SITTA I ETT VITT RUM OCH SKRIVA, DET ÄR BRA MED COLA ZERO FÖR DET ÄR INGET SOCKER, JAG TROR INTE ATT MAN FÅR CANCER AV ASPARTAM, JAG VILL INTE BLI FET, LARS NORÉN VAR INTE FET, MAN KAN INTE VARA FET OCH SKRIVA, GLASKROPP ÄR ETT VACKERT ORD,