tiden går alltför fort framåt
ännu en gång har våren kommit
med nya färska sår att erbjuda
jag sitter på min smutsiga soffa
blickar minnerna bakåt
någonstans påvägen
förlorade jag mig själv

ingen annan kan se
vilket sorts hänsynslöst krig
som pågår inombords hos andra
när jag sitter ensam på kaféet
bland de som har livet framför sig
men jag går allt längre bakåt
åt helt fel riktning