skriva är något som jag kämpar med, jag slåss mot tristessen av att skriva ner saker… förvandla tråkiga och hemska saker till måttligt intressant, är en utmaning. Och när man väl skrivit ner det. Man är ÄNTLIGEN klar med skiten, då kommer det tråkigaste av allt (något jag oftast rent utsagt skiter i) och det är renskrivandet… HATAR HATAR HATAR det… fy fan jag spyr på skiten… Varje gång jag läser min måttligt intressanta historia, så dör den lite till för mig… jag hatar det, tror det är därför jag nästan behöver dricka när jag skriver. Det domnar bort lite av skräcken att utsätta sig för något man hatar…
Det finns inget mysigt i skrivande för mig, inget jag njuter av, eller uppskattar när jag skriver, min historia fascinerar mig inte, inspirerar mig inte, lika lite som jag älskar att bajsa…
Och nu tänker du, va i helvete skriver du för då?! Du gör det inte för att hjälpa folk, för du tror inte på det… och DU HATAR att skriva säger du, så… varför gör du det?
Jag skriver för mig själv, för när jag skriver ner saker så minns jag det bättre och får bättre överblick över just den tanken, känslan, historien whatever…
Plus att även om jag hatar det så är det enkelt för mig att sitta ner och skriva något, även om jag hatar det. Jag menar jag hatar att städa också, men det känns bra efteråt… Lite så skrivande är för mig, det är en slags mental städning som jag hatar men det känns bättre efteråt.
Inte som men cyklandet, jag älskar när jag cyklar, mer än hur det känns efteråt, även om jag gillar den känslan också…
Jag hatar att äta mat också. Hatar att jag behöver äta. Och älskar ingenting med att äta mat, jag äter för att jag blir girning, arg, galen av den gnagande hungern.
Älskar att sova, även om jag inte drömmer någonting. Det är mest en kort mörk blip, men där existerar ingenting, och det ÄLSKAR jag. Älskar att det är helt tomt och mörkt, utan intryck, tankar och känslor…
Men där går nog gränsen för vad jag hatar och älskar. Tror jag hatar politik också faktiskt… Men det är inte personen utan själva systemet politiken är… representerar osv. Många hatar tex, Trump, eller Biden eller Harris osv… Jag hatar ingen personligen, men mer deras idéer osv. Och det är just det. Vi kan döda en person men inte en dålig ide. En bättre lösning hade varit att skydda individen från dåliga idéer. Dvs att folk får rösta fram precis vad fan som helst, men du har fortfarande rätt till grundläggande rättigheter, tex religionsfrihet, tyckande frihet, och yttrandefrihet…
Är dessa orubbliga så spelar det ingen roll vilken idiot folk röstar fram, är ni med på vad jag menar… är inte det en bättre lösning?
Än hoppas på det som tvingas fram genom att massan är överens om att det ska vara så (massan är idioter, jag är ledsen men så är det) råkar vara något som är bra och rätt…
Jag hatar tex idioti, men hatar inte nödvändigt personen som säger något idiotiskt, jag hatar det idiotiska i det personen sa…
är ni med på skillnaden…
är inte det den mest logiska, vettiga sättet?