- kan ens ex fortfarande nå en där, eller får man vara ifred? Är svaret ja, det kan hon så är det en deal breaker för mig.
- Vad tror du helvete är?
- jag tror vi är där redan, så som det är här, för vi är där redan… själv då?
- nä vet inte, aldrig köpt den här hela det brinner där och de är massa röda demoner som springer omkring med högaffel biten…
- ganska säker på att det inte är beskrivet så, jag menar på riktigt…
- nä garanterat Hollywood-i-serat…
- jo det är det säkert också, men för mig att hela den biten är äldre än Hollywood. Tror den biten om själar som brinner i all evighet kom någon gång under medeltiden…
- aha, okej…
- kan ha fel med kan ha göra med att man ville ta ut mer skatt, och för att motivera det så vart man tvungen att skrämma folk lite, så för att motivera folk till betala mer…
- oj redan då vart de så…
- oja, och det går garanterat tillbaka ännu längre, säker på att Romarna, Grekerna och Egyptierna alla gjorde samma sak, för det är en grej som funkar på vanligt folk. Rädsla liksom…
- ah fattar, nästan som en matematisk formel liksom.
- ah precis. Folk lyssnar inte på logik lika bra som dem lyssnar på rädsla.
- så vi har inte kommit längre.
- nä egentligen inte, fortfarande samma lättlurade skitar..
- lite tragiskt…
- väldigt tragiskt och dessvärre så ser jag ingen väg ur det. Det är därför jag liksom kastar upp mina armar uppgivet och säger, okej, förstör det, förstör det så som ni vill förstöra det.
- haha och dem tror att dem pga teknologi osv att dem är bättre än folk då…
- massan har en oroväckande förkärlek till underskattning… Det är ett väldigt stort problem för om sann humanism hade existerat hos massan så hade krig inte kunnat ta plats, för om alla är bröder och systrar, jag menar för att kunna krig mot en annan så måste de liksom avhumaniseras, svartmålas, för berättigas att utrotats…
- jo men exakt. Fan, så vi levt så många 1000 tals år och vi inte lärt oss någonting.
- vi som individer kanske har, men massan är den samma, bara omgiven av annan teknik, men fortfarande lika lättlurade.
- det är synd, för ta bort oss, bara titta på naturen, den är så vacker.
- sant, naturen är helt underbar, men tyvärr kanske bara vi som ser den så, och det är än mer tragiskt med tanke på hur vi behandlar den. Men massan är mer eller mindre omedveten. Och kan inte lägga ihop vad som sas 5 min sedan med det som sas precis nyligen.
- haha ganska kul, liksom ju fler vi blir desto dummar blir vi.
- i samhällen där det viktigaste är att vara som andra så är det så iaf. Det vill säga alla samhällen med någon form av kultur, tro, synsätt på hur det ska va och hur det ser ut…
- haha så överallt.
- inte varit överallt, men ja förmodligen.
- vad hade du gjort då?
- med?
- för att styra folk rätt…
- det är just det som är grejen jag tror inte det går. Vi haft så lång tid på oss. Men massan verkar okapable till att lära sig. Jag ser ingen matematisk formel ur det. Du ser idiotin är den enklaste vägen genom ett liv i en struktur som i ett samhälle. Det vore att kasta bort sitt liv på något som aldrig någonsin skulle, kan, eller kommer fungera.
- aha, men även om det bara är bra under din livstid...
- jag skulle lägga halva mitt liv på att måla upp den världen. Jag skulle behöva bli lika grym och hjärtlös som alla andra ledare för få massan dit. Och de skulle kunna förstöras på sekunder. De största visionärerna är de grymmaste ledarna. De vill inte lägga ner drömmen, deras dröm, dem kan inte gå ifrån den. Varför skulle jag förstöra mig själv för något som aldrig kommer att fungera...?
- ah, nä fuck that shit.
- precis. Det är ingen ide, det är ingen sanning jag kommit fram till smärtfritt, eller ens med glädje. Det är tvärtom det är med stor sorg och smärta jag tvingats inse det. Men folk är idioter, vi kan inte hjälpa dem, och dem kan inte ens hjälpa sig själva. Bäst att låta dem vara. Och om du behöver dem för någonting, utnyttja dem för att få det. Allt annat och du bara kastar bort din livs tid. Sköt dig själv, skit i vad andra tycker, skit i vad politikerna säger, bry dig inte om vad media vill att du ska tycka och säga… Bara lev ditt liv, och vet om att det är ett helvete, och det är ett helvete här för det finns inget hopp om att det kan bli bättre här. Och allt står och faller på massan. Massan som vägrar lära sig. Egentligen är det som en oförstörbar formel. En matematisk evighet. Som hela tiden finner nya vägar till samma dumhet. Det borde vara nästa vackert, men inte i mitt hjärta, jag har inte kommit till den djupa acceptansen än. Du ser jag kämpar med det lite fortfarande. Jag blir fortfarande lite arg och besviken över det. Jag önskar att se det en vacker dag, som något vackert. Men allt jag ser i dagsläget är skräp. Skräp utanför sin papperskorg. Skräpande skräp utan hopp att falla rätt...
- fan du borde skapa en vlog eller nåt?
- och prata om vad då? Detta?
- a precis.
- till vilken nytta då?
- väcka folk whatever.
- till vilket syfte då, jag skulle slås emot evighetens idioti. Jag är ingen spelmissbrukare, men även om jag vore jag gillar inte dem oddsen, för även i typ Triss så finns det en chans, det finns en vinst lott, oddsen är minimala att just du får den, typ en på miljarden, men den finns. För det du pratar om det finns bara inte. Det finns ingen vinst lott. Du kan invertera i det om du uppskattar det, men det finns inget att vinna utav att göra det. Ibland känns det som politiker vet om sådant. Och det handlar mest om att ge massan en illusion om att saker och ting händer, och att det finns saker att hoppas på. Men massan är problemet. De är faktiskt dem som står i vägen för allt. Allt som hade kunnat bli bra till slut.
- hatar du massan för det?
- gör jag? hm, hatar jag dem... Jo, men tyvärr måste jag säga att jag gör det.
- varför säger du tyvärr…?
- det är lite skitigt att bli sur på något som inte förstå bättre... att det inte förstår bättre. Det är ganska dålig stil skulle jag säga, av mig själv, och jag antar att jag är arg och besviken på min egna ilska och besvikelse... dem kommer aldrig förstå bättre och jag vet om det men jag blir ändå arg… och jag vet inte varför?
- ska vi prata om något annat…?
- gärna det…
det va tyst i två min.
- vad då om?
- igen aning.
- vad finns det att prata om?
- precis, inget, allt är meningslöst...
- fakk jag blir fan bara deppig...
- öl?
- öl.
- då går vi.
- här?
- varför inte...
- okej.