Ett leende av renborstade tänder
läppar som knappt märkbart vidgas.

Så ler jag mot fotografen
som ändå inte är nöjd.

Denne tittar bistert i sökaren
vinkar otåligt med handen

"Försök vara litet mer naturlig",
ropar han om igen, "säg kex, kex!"

Jag tvingar mig att försöka le igen
och tänker, "låtsas till du tror själv .."

Så till slut är fotografen nöjd
om än inte helnöjd, jag var svår för denne.

Jag får så se resultatet på kamerans skärm,
och ja, leendet sitter där det ska.

Men når aldrig ögonen ..