Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Mörkrets lidande själ är min när gryningen aldrig kommer

Mörker över ögonen
Mörker över världen
Mörker i själen
Ljuset tynar bort där
I hörnet det fladdrar
Jag kan inte längre känna
Dess mjuka beröring
Allt är kargt
Straffet lyder
Jag lider
Det är så det gjordes
En gång
Om och om igen
Jag vet att jag är hård
Men vad ska jag göra åt det?
Låt mig vältra i det här själv
Gråta floder
Med bloder
Låt mig drunkna
I ett hav av sällsamt mörker
In i ett morfinrus
Eller kanske ett annat injicerat sus
Spelar det någon roll?
När världen glider bort
Har jag ändå aldrig varit där
Och mörkrets smekande hand
Är allt jag kan
Den bränner bort det andra
Och straffet ter sig litet
Svagt
Bredvid det stora Mörkret
Som jag vet
Väntar strax när jag
Slutat andas




Fri vers av Anna-Sara
Läst 39 gånger
Publicerad 2024-10-09 22:36



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Anna-Sara
Anna-Sara