Jag plockar ur matlådan och tittar in
Smakar möglet och ser doften
Avskyvärd
Lägenheten bredvid såldes för ettkommafem
en mindre än jag köpte för
nu smakar samtiden som katastrofen
och jag äter inte längre för att leva
utan för att dö

ingen vet varför längre
jag klämmer mig fast och tar bilder på ditt kön
men det finns inget annat än pixlar på skärmen
jag gör dig en tjänst men du gör mig illa
finns det hopp om jag slutar tro på att det
inflammerade läker?
du bitter dig fast och gör karikatyrer av mitt kön
men det saknas substans i din våta mun

snart kommer ännu en bok
som förklarar hur det ligger till
och jag kommer lägga in matlådan i kylen igen
vänta på någon annan som vill