Jag skrev och skrev
rätt som det var tog orden slut
när jag läste det jag skrev
var orden obegripliga

Jag tog en promenad
för att få orden tillbaka
Ute var det kallt och fuktigt
det lyste i kontorsfönstren
några enstaka satt kvar framför sin dator
men de flesta hade gått hem
Jag undrade vad de skrev
men det var nog bara tråkiga
rapporter och tabeller

Rätt som det var snubblade
jag på något, det var mörkt
och jag hade svårt att se
böjde min ner, ett ansikte syntes
var det inte skalden Atterbom
han som satte sig i gräset
för att supa

Jag ruskade på honom
”du måste hjälpa mig
mina ord har tagit slut
jag är en skald som du”
sade jag

Han reste med stor möda
”min gud min gud en skald”
sade han med förvånansvärd
hög röst och deklarerade
”Att dikta är svårt
allt vin har gått åt
allt är nu slut
för en gammal suput”

Sen sjönk han tillbaka
med en suck
Jag ruskade på honom
gång på gång
han var till synes livlös