Många människor har den där känslan av
att de är så lika med en eller annan människa i möte.

Samtidigt är det nog även hyggligt vanligt med att vara olika,
som ett äpple eller en leksaksbil.

Det vill säga att vi alla är så lika att det enda
som verkligen skiljer oss åt, är mera då olikheterna.

Eller som någon annan uttryckt saken,
en människa kan 'kämpa in i döden',

medan andra ser 'den enkla vägen ut',
då det kommer till att behöva 'lägga två strån i kors'.