”Spend too much time to learn your rules
Got no time to see through the fools”
nä, jo men precis, men leder liksom ingen vart i vilket fall...
”I wasn't born to sympathise
With bad people and their lies”
Precis, Mange och det finns liksom ingenting som säger att man måste liksom…
jag går in. Ser mig runt omkring, så många trötta ansikten
ser jag i en spegel…?
Ser jag det jag vill se…?
går fram till bardisken.
- tja en öl tack. Em en Bron blir bra.
- okej, en Bron.
”They want our thoughts overshadowed
They steal our time with their dirty games”
- här en Bron, det blir 65 kr.
- tack här.
”We're so easily controlled
Perhaps that's what we want to be”
en gitarr slinga rullar runt i huvdet på mig, jag stampar lite försiktigt med ena foten.
Så många trötta ansikten, tänker jag när jag råkar skymta mitt eget i spegeln bakom baren…
Nå ja, vem är jag att säga någonting.
Jag flinar åt mig själv.
Gitarren hoppar igång igen.
”Oh oh, if wishes they were horses
I know that beggars they would ride”
jag fastnar lite i sången.
”Is it not we who bear the crosses
Of this society's pride”
Ibland fattar jag inte vad han sjunger om, Mange… Mange P.
”Down to the bone we are all equal
Can't you learn from your history”
inte nu Magnus...
"Man weren't made out of clay
We are all born the same way”
jo jag vet, men vad spelar det för roll…?
Jag tar en sipp ur ölen, den smakar som jag vet men den sätter sig konstigt i mig ändå.
Något i mig säger att det jag gör är fel, men jag gör det ändå, hela själen vrider sig,
som en snigel...
ser ut som en gubbe sitter där och nästan gråter,
gamla och övergiven av världen.
Det skålar vi för.
Jag höjer mitt glass mot honom, men hejdar mig, och räddar det snyggt genom att föra glaset till munnen i stället.
Det sista han behöver är någon konstig främling som skålar för hans ensamhet och lidande…
skärp dig Alex.
Stämmer det? Ingen aning…
Mange P skriv om detta istället, eller är du för fin för det?
Jag vrider lite på blicken...
En rund, kärleks hungrig tjej i ca 30-35 års åldern spänner ögonen i mig direkt.
Och jag bestämmer mig att gå hem efter ölen.
Jag har inte mycket tid, hon börjar redan skruva på sig.
Jag sveper ölen, håller tillbaka kräkreflexen, står upp och går, kunde inte låta bli att le lite åt hennes missnöjda ansiktsuttryck.
Hade kunnat vara en höjdpunkt vilken dag som helst,
men jag cashar inte ut några segrar längre…
”witchcraft,
take one”
Mange för fan ge dig...