du är stormen i mig runt mig
du har stormat i år med vissa uppehåll
helt plötsligt från ingenstans står allt still
du ser solen bakom ett moln
men jag vägrar kolla
vågar inte se
vill inte se
vill inte bli besviken mer
så jag drar ner mina persienner

du säger att det är frid och fröjd nu
du är här nu
du är kär nu

när du kommer tillbaka får jag min chans att fly
men jag flyr in i en djungel på natten
med en miljon läten
jag tänker inte klart
och andas inte som jag ska
för
jag
har insett

stormen är inte över bara för att den är över
tänk på allt som har gått sönder
allt som brakat samman
ser du kaoset framför dig
hjärtan som har krossats i tusen bitar
alla nätter som drunknat i tårar
de känslor som har flytt sin väg för att rädda sig själva
ser du vad stormen har orsakat syster

jag har inte kunnat se på flera år för
lögner har kloggat igen mina fönster
och sverigevintern har varit överdrivet lång,
90 månader eller så
men det är svårt att se i mörker genom skitiga rutor
tänk att man kan vara så lättlurad, så dum att man tror att en vinter varar i 7,5 år

vi måste städa nu
vi måste rensa upp
vi måste hitta alla tusen bitar hjärta så vi kan laga oss
vi måste försöka få tillbaka alla känslor som flydde sin väg
vi måste ösa ur våra hus från tårar så vi inte drunknar igen
jag vet inte om jag vågar bygga upp allt på nytt
jag litar inte på vädret
tänk så kommer det en ny storm
som river ner

då skulle jag flytta härifrån för gott.