Lindansaren

Du tittar i en gammal spegel
och ser dig med nya ögon.
Flykting både här och där.
En snyltgäst och främling.
En desertör, en avfälling.

Du kan konsten att balansera;
att tillhöra och ändå inte,
komma nära, fast lite på avstånd.
Att vara med, dock inte fullt ut.
Något annorlunda, men inte helt.

Din inre bild av dig själv
återspeglas i små fragment
av tusende glasskärvor.
Du är inte den Du var igår.
Utan idag finns ingen morgondag.

Återvändaren reser aldrig hem,
hon besöker ett landskap.
En plats bland alla andra.
En stad, ett hus, en gata.
Hem är en försvunnen tid.

Kan Du resa tillbaka i tiden?
Vill Du vara utan dessa bortaår,
dessa människor, dofter, intryck?
Var finns det hem Du längtar till
om inte i ditt minnes labyrinter?

Beskåda din egen spegelbild
med den vises belåtenhet.
Du är en miniatyr av din tid.
En smula ängslig, ganska modig.
Lite utanför, lite delaktig.

Var nöjd med det Du åstadkommit.
Mognad, egensinne, klokhet.
Skratt som smittat, tårar som föll.
Du, lindansaren i livets cirkus
Du, en integration med integritet.