Värdighet, heder, stolthet är inget annat än en svagare gren av dig själv. Den får inte kränkas.

Det missbrukas ständigt. Det är inte ens demokratiskt.

Inget av det bör finnas i dina tankar.

Det finns en mjukare sida av dig själv.

Att våga bejaka den är en utmaning.

Att se konfrontation som en styrka är som att be att det ska sluta regna.

Ingen är starkt i det.

Så länge ingen vågar bära det fina så finns det inte mycket hopp.

Men världen är full av människor som genom sina umbäranden har en annan livssyn och hopp.

De har inga behov eller för den delen ingen ork med konfrontation.
Tiden tas upp av att överleva.

Tigern sätter sig sällan ner för att diskutera.

Det är så samfundet fungerar utan kontorslokaler.

Men det går om vi bara står en aning starkare så att det svaga inte får visa sitt hemska tryne.