Emil har nu blivit stor

Blivit pampen som sig skor

på vad som ska va för alla.

Vilseleder och spyr galla.

Kommunal institution -

fattighjonens slutstation - 

är en nagel i hans öga.

Kostar ju och drar in föga.

Borde drivas helt privat.

Minska hjälpen, sämre mat,

mera vinst i någons ficka..

Denna tanke börjar ticka.

Rådgör med sin forna dräng,

Alfred, som vill ha en peng.

De gör upp sin strategi -

det är DOM och det är VI.

Ändrar en och annan lag.

Alfred startar företag

som ska driva fattighuset 

och i smyg berika buset.

Vill ej vara någons dräng.

Är ju boss i traktens gäng

som i nutida kontext

blivit mäktigt och har växt.

Har tentakler som nu når

in i maktens korridor.

Kommandoran hon tog chansen 

att få del utav avansen.

Utan närmare begrundan

lovar hon att stoppa undan

pengar avsedda för mat.

Är helt döv för hjonens tjat.

Hon och Emil och så drängen

lever gott och göder gängen.

I politiskt cyniskt spel

pekas finger bort och fel.

Smetas skuld som fäster hårt

främst på dem som har det svårt.

 Vill man fortsatt gräva guld

förutsätts nån annans skuld.

Gärna några illa sedda -

drevet går - vi SKA va rädda.

Någon tjänar på det här.

Jag vet vem det inte är.