Stormar in i livets spiral, den som leder till en grav
namnlös sten är för betraktaren fel
fast för den som drev livet ner, är det inge speciellt med det
för imorgon är det ingen som ser, min namnlösa grav som skev
då en slätstruken sten, talar mer än med den som namn ger

Döden vet ditt namn men mitt finner hon ej mer, det förgår
partaj, skumpa och ståt är ens hemlösa namns förlåt
firas av varje kotte en gång per år, då döden lämnar sina spår

När du föds firas mitt namn åter, uppstår ur din tår
livet, den namnlösa framtiden gror, växer och återgår
till spiralens snurrande stund, skapat namn får lugn i lund
en mamma snyftar en stund, men inför mig gråter allas hjärtan
bortglömd.