Inte någonsin,
tillsammans,
aldrig någonting,
alltid någon annans.

I evighetens aldrig,
ensamma utan väg,
lika långt borta,
som aldrig nära.

Ingen av oss,
blev vi med varandra,
aldrig mer, eller,
mindre som vi är.

Släppte vi taget så lätt,
utan att ha hållit fast,
i tanken om något,
som blev ingenting.

Det fanns inte tid,
det fanns ingen plats,
inte då och inte nu,
för oss och vi.