Tror mig råda över mitt rike
Likt en spindel i sin egen mitt
Darrar en smula av spänningen
när nätlarmet plötsligt går igång
Känner fångsten sprattla vildsint
Den ville väl själv inte fastna?

Bytet kämpar emot frenetiskt
Ser in i dess lidande ögon
Två blickar möts i ren agoni
Min själ slår mig på fingrarna
Jag lösgör sakta den fångne
Frågande glider den tyst iväg

Jag rycker distinkt i trådarna
men det händer inte något alls
Kommer inte fler fina byten
Har ingenting att locka med
Jag vill få dem fastna i fällan
De vill uppenbarligen annat

Ser ett nytt mål på längre håll
En lömsk plan tar form i sinnet
Maskerar mig till en sockerbit
Väntar in läge att kvickt slå till
Snart är dräpandets stund inne
Sätter sig perfekt men jag missar

Har knappast full kontroll på detta
Hur blir en orsak till overkan?
Tidens fallna dominobrickor
skjuter avgörandet framför sig
Fastnar själv i mitt klibbiga nät
Kan inte räkna ut skeendet