Komponerandet är en bortglömd ovana av att se sig om
efter något att hålla fast vid, för att hålla ihop sig själv
genom det som skapar ett slags sammanhang.

Galna fingrar skriver bäst men ändå:
Jag tror världen stannar upp av min oförmåga
att ta saker på allvar när jag skrattar bort
mycket som roliga små skämt

Det finns en existentiell tomgång
av att sakna något

inombords för alla oss som letar
kickar som ska motivera oss framåt
Dopamin

Man blir beroende av
att något händer, smäller
och befriar

En ifrån verkligheten