Jag är avund människan utan avgrund
avstämd avtrubbning
poetens poet-traumatiska postanalys
dra säden ur avskummet, avlat barn
han vill bara vara som jag, sa far
var så säker, havande hagga
hon är tyvärr, lärd av tärd
att hitta påknäppet, i varje karlakarl
vilket leder ledan, till lagen
dömd till försummad, gångrat i två
ett dåligt ståt, då staten slår hårt
sorgen ligger hos mamma, kring diverse barn
inget vida, någon vill veta
livet skyler sållat, snål är döden sällan
men att ångra något förgår oss, vinglandes vant
i livet dessförinnan, det allvarliga sker
se upp till monster, stiftar olaga pris
sliter innan du hinner vela, skapt val skenar
fan mörkar, luggande försvarstal
strunt i de omgivna, ovigda förnimmelser
ofrida tal, krockar med vår mening
frihet beprövad, berövad forntid
i samhällets lavin fyllda dalar, kylan får oss att enas
i en sjuhelvetes yra, med valda ord i handen
begås styrt bestyr, färgad så in i märgen
låter vi blodet isa, i enade uppstyckningar
elden går fyr, en för alla alla för eld
låt oss ledas från leda, oreda led rätar rätt
från olaga bestickning, till fria händer
motas regler med otyg
så hejdå till konstapeln, då fred snart är åter
så valla ett stint drägg, en sista sväng
som lovart, tjänstemän får ovant lä vänta
för vi firar i omvägar hem, se mor åter gråta
vilse i glädje, en oväntad vän
gatubarn med en mamma, delad vinst för oäktingar
vågar yttra sig lynch-hörda, i massan av brus
gatubus integör interiör, de gator som oss förgört
looparna om om, blev gatornas segersång
sammetslent skrik, när statens svin styckas
livet sneglar nyfiket, om det åter leder till rundgång
men för denna omgång, slutet på sagan omgående kom
snopet, stupet
det verkliga livet, där döden lurar
vardagligt, varigt
tillstånd till tillgång, efterlivets guld
så vi må eja, silvertungornas goja
i orätta ordalag, inse vår leda leda
oss till vårt egna, framtida dager
det vi knullar, så vi haver