Två kilo socker blir en frånvaro för mycket och jag skakar på huvudet
för att möta upp den grymhet som vilar över ditt ansikte

Jag lämnar inte henne med dig

Vi är två urtvättade barn alla de gryningar, nätter, dagar eller dygn utan ordning
som vi ligger sida vid sida på en madrass och bara skrattar

TV-n flämtar i blått medan Oggy springer över rutan med de kackerlackor
vi aldrig riktar blicken mot. Vi utgör en platonisk enhet
likt vänner- syskon eller vem som helst som gått vilse i allt som utgör
något av allt som luktar rött. I hela mitt liv har jag förberetts för det här

att skriva in minnen i ord- en punktskrift där mina händer
rör vid det förflutnas anlete, varsamt med ett ord i taget