Det är kyligt i Stadshusparken
där jag sitter på huk bredvid kvinnostatyn
Jag har precis hivat min dator i Riddarfjärden
Bye bye Lenovo-dator, by bye Windows 10!

Jag tänker på Peter Gabriels konsert
på Gröna Lund 1 september 1978
Han gjorde en punkversion av A whiter shade of pale
och sjöng högst upp från Parishjulet

Jag har inte samma utsikt härifrån
Kan inte ens se in i mig själv
En kvinna med grön ryggsäck räcker mig något:
- Ät den här svampen. Den är rolig.

Jag blir visad överallt
och får en liten söt kaka
Jag blir visad alltet
och bjuds på en kopp svart te

En varelse med horn svävar ovanför
Det luktar svavel och eld
Jag springflyger i total klarhet
Jag landar i den iskalla fontänen

En gång i tiden
var jag perfekt kanonmat
Men kanonerna riktades
rakt mot generalerna

Jag luktar på en röd och en grön blomma
De heter Blodros och Livslilja
Jag mässar: Gamla pilträd vet,
visa oss din hemlighet

Dörren öppnas, mitt skägg försvinner
Jag är 25 år gammal igen
En död likblek äldre man reser sig upp:
”Så skönt att få andas igen!”

Tårarna bildar en regnbåge
Solen går ner bakom sjukhuset
Den djävulska cirkusen glider in i stan vid midnatt
Väktare och poliser skjuts ihjäl helt utan pardon

Är lyckan en sjukdom?
Jag snubblar omkull utanför Stadshuset
Kan man sola på natten?
Mitt liv tycks mig alldeles för kort

Como estas, gringo?
En äldre luggsliten man frågar
Han har smugit sig upp bakom min rygg
Jag svarar: Ge dig iväg, hedning!

Han stannar kvar, har rökt hela sitt liv
Är 85 och tänker leva 15 år till
Jag längtar efter havet och att vara frisk igen
Höra havsvågornas musik och känna sig stark igen

En ung man kallar sig influencer
Jag frågar: Så du är nutidens prostituerade,
som säljer sig till högstbjudande?
Han lyser upp: Ja, mitt i prick!

Är det ingen jävel som har läkarsprit
eller åtminstone lite hembränt?
Jag river loss en rabatt
och skriker till en folksamling

Jag ges en rolig rosa cigarett
och schackpartiet avstannar i remi
Den svartnande katedralen är tung som en måne
Istapparna är juver av glas

Jag vet inte vad min mamma
ville att jag skulle bli
Lycklig kanske?
Hon suktade alltid efter utbildning, bildning

Mina inre tårar väver en tröstfilt
åt min evigt älskade mammas minne
Hon växte upp fattig
i ett Sverige på 1920 och 1930-talen
Köpte alltid böcker och läste alltid
Fick bara gå ett fåtal år i skolan
Hennes frustration var lika stor som hennes kunskapstörst
Hennes lycka var total när jag tog studenten

Jag avslutade min romantrilogi 14 maj 1999
efter 13 år av intensivt författande
Jag firade detta på ön Paros
i den underbara grekiska övärlden

På vägen till Paros hade utsikten
över vulkanön nedanför Santorini
varit det absolut vackraste
jag sett i hela mitt liv

Jag drack vin i hamnen och pratade engelska
med en vacker tyska och en glad grek
Jag åt en sagolik grekisk sallad i bergen
och servitören pekade på vinets buskar i dalen

Jag satt helt ensam i skräddarställning på ett berg
Hela Medelhavet i sol sträckte ut sig framför mig
Jag mediterade helt utan kläder
Jag satt i en perfekt formad grop i berget
Allt tyst och lugnt runt omkring
Bara Medelhavsvågornas musik i öronen
En fågel över mitt huvud lämnade budskapet:
”Liv är förändring, hela tiden!”