De som blekna i blickens öga, togs med "blått" nyansen i himlen.
Tror du himlen varar i evighet, eller ett moment 22 paragraf 3? allt försvinner med tiden.
Min poetiska härledning kan betyda:
Så, här börjar ett protokoll av samma blad och förnuft.
Med tiden kan man se förändringar. Men det oskadliggörs med orden vi väljer strävan vi bär i hjärtat. De familjer värderar mest eller först. Växer med samma blod och etikett moral och tålamod.
Vilket en som person väcker intresset om "hopp". Jag sannerligen vet:
- Att samma ögon möter en tid där, tid och rum "spelar roll".
Sinnen av förmåga att avta eller uppmärksamma, tar en vidare från en individ.
Möter upp sanningen om framtid och "ro". Trygghetens lunga liv.
lev medan du kan!
För sedan finns vi inte mer? eller fortsätter i ett och samma liv... långt där borta, i ett minne "blått".