Här på ytan,
som en flock skräddare,
glider hit och dit.
Samtalsöppnare.

Klichéer.
Floskler.
Glider, glider …
Mingel.

Det är som tennis.
En boll hit, en försiktig tillbaka.
Så är spelet igång.
Det är som en gammal sång.

Som skräddare på ytan
glider undan,
håller samtalen öppna
på den glatta ytan.

Under oss finns djupet.
Det djupa, djupa, djupet.
Där ryms allt som aldrig sagts.
Där är hemligheternas valv.

Men vi rör det inte.
Som skräddare glider vi.
Vi är mästare på ytan,
därför slipper vi undan.

På det silverblänkta vattnet,
i sommarens solsken,
där badar vi på ytan,
aldrig för att vara still.