Och det är avlägset den stund där du sov i min soffa
efter att vi vinglat hem till mig

jag berättar en historia som aldrig har handlat om dig
för att livet ser ut så

det lämnar avtryck
korten är stumma men körsbärsfärgade

och jag ser er båda stå i taxikön, du leendes eller oss två
när vi flyger ifrån i någon uppbragdhet
där vi svär oss fria

och talar i munnen på varandra
Jag går med din dotter och skrattar åt minnet
medan jag visar henne gatan där vi bröt
för att jag var en slumpmässig

konstellation av trötthet
De fyller en dag ifrån varandra, min bror och din dotter
kanske är det viktigt

likt ett narcissistiskt raseri
ett bevis på något av galenskap
Körsbär i rader,

elektronik