När framtidens brus känns för hård
och världen liksom
vänds upp och ner, då är det svårt
att vara stark.

Men när man försöker sätta ord på kaos,
som en tillfällig tröst
genom livets oberäknerlighet och
att våga befinna sig i förändring,
ger en inre kraft.

När världen har tryckt på paus
och man kan höra en knappnål falla
och klockorna tappar sina slag,
då blir allt så där tyst och stilla,
och tid för tanke och reflektion.

Men när världen snurrar allt för fort,
är det lätt att tappa bort sin inre röst
för att finna sig själv.

Det är när lugnet infinner sig och
får tillåtelse att landa mjukt i tystnad
som man kan höra sitt innersta väsen
och se vägen tillbaks.

Det är då jag är starkare än någonsin