Tänker tyst!

Pratar tyst!

Och släpper tankarna ut tyst prata

Andas tyst!

Gråter tyst!

Och låter andetagen tyst försvinna i gråten

Bara tyst!

I evighetens tystnads galaxen

Tyst som en död själ är som en död gud är som en död kärlek är

Som jag aldrig existerat här på jorden bara min illusions skugga

Som jag alltid varit med och i galaxens eviga oändliga tysthet

Tyst och ensamt och ej saknat och ej älskat och ej önskat

Möjligt!

Omöjligt!

Som de är som jag själv är som mina dikter är som mina tankar är

Man flyr verkligheten för någon anledningens och ej av slump!

Man vilsen söker i mörkret över allt för att få ett svar för???

Man leds av de osynliga goda och onda tankarna till sitt slut!