Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Obemärkt slit tills det upphör

Johan
på Stenbråten
pappas morbror
slet ensam
på sitt ärvda
föräldrahem

spände hästen
för plogen
slet i skogen
för brödfödan

släppte ibland
loss på sitt
älskade bälgaspel
vid en logdans

tankfull
sitter jag nu
på min gård
i närheten

och inser
att allt
kan förfalla
börja växa igen
på några
få månader


Fri vers (Fri form) av Elinor Sörensson VIP
Läst 46 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2026-06-27 16:58



Bookmark and Share

  La Magnólia VIP
Varsamt om det som sker obemärkt. Du får fram allt slit som skett i det tysta men också den glädje som ibland gavs tid.
Tänk så fort naturens krafter återtar det många människohänder slitit och kämpat med om ingen tar vid och fortsätter göra det obemärkta...
2026-07-12

  BenGust VIP
Fin känsla för de som varit.
Ofta har våra förfäder banat vägen för senare generationer, men vars kamp inte uppmärksammats förrn långt senare. Och äver platserna de verkat på drar glömskans och förfallets vind.
2026-06-27

  Jacob Sjöstrand VIP
Förgängligheten.

Ja, så är det. Och så snabbt det kan gå!

Finstämt skrivet.

"spände hästen
för plogen
slet i skogen
för brödfödan

släppte ibland
loss på sitt
älskade bälgaspel
vid en logdans"

Till synes enkla rader med tyngd och lätthet.
2026-06-27
  > Nästa text
< Föregående

Elinor Sörensson
Elinor Sörensson VIP