NATTENS LABORATORIUM

Karaktärer:
GHELDERODE 61 år gammal. Dramatiker.
KUNGEN medelålders
MUNKEN medelålders
NARREN medelålders
DROTTNINGEN, ibland kallad Eleonora 35-årsåldern
RIDDAREN 30-årsåldern
DÖDEN

Pjäsen utspelar sig onsdagen den 30 mars år 1960
i Michel de Ghelderodes hem, i Bryssel, Flandern, Belgien
I AUDIO DRAMAT SPELAS SAMTLIGA KARAKTÄRER AV GHELDERODE.
***************************************************************************

GHELDERODE SITTER VID SITT STOR SKRIVBORD, DÄR HAN HAR FLERA
MARIONETTER: KUNGEN, MUNKEN, NARREN, DÖDEN OCH DROTTNINGEN.
DET ÄR NATT, RUMMET ÄR HELT NEDSLÄCKT FÖRUTOM LAMPOR SOM
RIKTATS MOT MARIONETTERNA FRAMFÖR HONOM, OCH YTTERLIGARE EN
LAMPA MITT I RUMMET, SOM BILDAR EN CIRKEL PÅ GOLVET. HÄR OCH
DÄR FINNS KANDELABRAR MED MÅNGA LEVANDE LJUS. DET ÄR TYST.

GHELDERODE
Så ja, mina vänner. Snart skall jag
väcka er, allihopa, ur ert fördömda
slummer. Latmaskar! Fähundar! Era
ryggradslösa själlösa dårar!
Ni...Ni vet ingenting om att leva
om inte jag blåser in liv i er!
Ha!
(Paus)
Jag behöver en cigarett.
(reser sig, går runt i
rummet, hittar
cigarettpaket och
tändsticksask - han vill
inte tända på
stearinljuset, eftersom
han tycker om det
raspande ljudet när elden
dyker upp på stickan. Går
runt, kommer tillbaka
till bordet, sätter sig.)
Du! Din förbannade kung!
Säg något!
(Ghelderode håller upp
Kungen och låter denne
prata. I fortsättningen
gör han på samma sätt när
han tar tag i, eller
lyfter upp eller kastar
ner marionetterna som
befinner sig på en
dockteaterscen på det
stora bordet. Dockorna
här är sådana, att de kan
stå för sig själva,
lemmarna kan böjas hit
och dit medan kroppen
fortfarande kan stå på
grund av de breda fötter
som han låtit göra på
sina marionetter.)

KUNGEN
JA! JAG STÅR JU HÄR!


GHELDERODE
Bra! Fortsätt med det. En kung
skall kunna stå självständigt!
Stolt och högfärdigt! Varandes
bättre och sämre än alla andra!
Van att äras! Van att styra och
ställa. Van att hugga huvudet av
folk som är bångstyriga. Eller hur?

KUNGEN
Huvuden skall rulla! Jag älskar att
se ner de rullar! Ja!
När blodet sprutar som en fontän,
och när huvudet rullar...
(paus)
Finns det någon här att halshugga?

GHELDERODE
Det finns alltid folk som behöver
få sig en rejäl näsbränna! Det gör
det sannerligen!

KUNGEN
Vem då?

GHELDERODE
(funderar ett ögonblick)
Munken!

MUNKEN
(kommer till liv)
Nej! Varför skall just JAG
halshuggas! Jag protesterar å det
bestämdaste!

GHELDERODE
Varför och varför...
Frågor och frågor...
Ja, nåt syndigt har du väl gjort,
nåt som är väl värt en
halshuggning, eller hur?

MUNKEN
Där tar du fel, herr dramatiker!
Mycket, mycket fel!

GHELDERODE
Men NÅGRA synder måste du väl ha
utfört?

MUNKEN
Självklart, självklart!
Men inga dödssynder!
Ingenting som är värt att
halshuggas för! Några enstaka
fantasier om liderliga nunnor bara!
Jag är en enkel själ, som älskade
det enkla livet i klostret...
Vigilia före soluppgången.
Laudes, Tertia, Sexta, Nona klockan
tre och förstås Vesper klockan sex
på kvällen.
I övrigt trädgårdsarbete i tystnad,
stilla gregoriansk körsång med
bröderna under Kompletorium...
Bara dygder!

KUNGEN
Äsch!
Blir det någon halshuggning här -
ja eller nej?

GHELDERODE
Jag funderar, jag funderar.
Kanske det är bra att ha kvar
munken ett tag till.
Han kan komma till nytta i mitt nya
drama.

KUNGEN
Vilket drama?

GHELDERODE
Det är inget som du behöver bry
ditt huvud med.
Fortsätt och gör det som kungar gör
när de inte halshugger folk.

KUNGEN
Då kallar jag in min hustru.

GHELDERODE
Gör det, du.
Så får vi se vad som händer...

KUNGEN
Hustru! Drottning Eleonora! Plats i
atrium!

DROTTNINGEN
Ja, ja, ja. Jag kommer! Lugna ner
dig, gubbe, jag är väl ingen
jungfru!

KUNGEN
Nej, det är du verkligen inte.
(Kungen skrattar rått)
Kom hit. Kom till mig.
Ge mig en kyss!

DROTTNINGEN
Du luktar! Jag tänker inte kyssa
dig, jag tänker inte röra dig!
Håll dig borta från mig!

KUNGEN
Men varför kom du då?

DROTTNINGEN
Jag behöver mer pengar.
Pengarna är slut.

KUNGEN
Slut?
Hovets pengar tar väl aldrig slut!

DROTTNINGEN
Nej, men du har ju låst in pengarna
i kassavalvet och till
skattkammaransvarige har du sagt åt
att inte ge mig nycklarna!

KUNGEN
Men du kan ju inte sköta
hushållsekonomin!
Du slösar något alldeles oerhört på
Rikets tillgångar, har
skattkammaransvarige berättat för
mig!
Vad gör du med allt apanage jag ger
dig varje månad?
Det går i modebutikerna, förstås!
Köper dyrt de senaste dumheterna
från Paris!
Därför måste jag sätta ner foten
och stänga din börs!
Du måste lära dig en läxa!

DROTTNINGEN
Och du kallar dig Kung!
Ger du mig inte pengar lämnar jag
dig! Vad ska jag mig dig till om
jag inte får tillräckligt med
pengar för att leva som en
drottning bör leva?
Tror du att jag är en simpel
kurtisan, va? En mätress?!

KUNGEN
Du är inte ens min mätress. På sin
höjd är du mitt lördagsnöje.


DROTTNINGEN
Mycket skall man höra innan öronen
faller av! Vem av oss är det som är
av ädelt blod? Och vem av oss är
det som är en uppkomling från
borgerskapet i Bryssel - en simpel
skojare som manipulerat sig till
makten?

KUNGEN
Du, kära hustru, tänker alldeles
för mycket för ditt eget bästa.

DROTTNINGEN
Ha! Den som inte tänker ordentligt
förlorar snart sitt huvud!

KUNGEN
Har du tjuvlyssnat på mig?

DROTTNINGEN
Inget skulle intressera mig mindre!
Nej, du är inte bättre än en
loppbiten byracka som kommit opp
sig i världen genom att en stackars
ädel kvinna förbarmat sig.

KUNGEN
Du har aldrig förbarmat dig.
Du har inte ett uns medlidande i
din magra, eländiga kropp!
Vårt äktenskap arrangerades, som du
mycket väl vet, av våra fäder!

DROTTNINGEN
Ja, jag var det goda partiet.
Du var det onda partiet - en slug
politiker som slog blå dunster i
ansiktet på alla genom din svada.

KUNGEN
(Skrattar bullrande)
Vilken kvinna hon är, min
Drottning! Min ädla hustru!
Prata gallimatias, det kan du.
Men kärlekskonsterna, de är det
inte mycket bevänt med!
Har du glömt hur en kvinna skall
använda sin kropp?

DROTTNINGEN
Din kropp luktar illa - men din
själ stinker värre!


KUNGEN
Det slår gnistor om dig, hustru.
Akta så att du inte brinner upp!

DROTTNINGEN
Nyckeln! Ge mig nyckeln!
Jag behöver pengar!

KUNGEN
Är det den här du letar efter?
(Tar fram nyckeln)

DROTTNINGEN
Ge hit nycklarna, din skurk!

KUNGEN
Skulle aldrig falla mig in!
(Drottning fram mot
Kungen, som viker av,
leker med henne.)

DROTTNINGEN
Stå stilla!
(Kungen viker av)

KUNGEN
Kämpa på!

DROTTNINGEN
Din satans skojare! Stå still!
(Kungen stannar.)

KUNGEN
Ja, men ta nyckeln då!
Köp dit lite hovsamma kläder för en
gångs skull.
Du klär dig som en gatflicka!
Visa mindre hud och mer
anständighet!

DROTTNINGEN
Ha! Jag gör vad jag vill med
pengarna, eftersom hälften av allt
som är i skattkammaren är MINA
pengar. Så säger lagen!
Förstått!
(Går)

GHELDERODE
Nu behöver Kungen höra vad Munken
säger om saken.

KUNGEN
(ropar inåt slottet)
Munk! Jag kallar på Munken!
Ah - där är du!

MUNKEN
Ers Majestät kallade?

KUNGEN
Ja.
Nu begriper jag det kloka i att
inte inlåta sig med kvinnor!
Det är nästan frestande att avträda
mig kronan och söka medlemskap i er
munkorden.

MUNKEN
Åhå.

KUNGEN
Ja.
Helt och fullt förstår jag nu nöjet
i att fogligt inrätta sig i ett
sådant blygsamt sammanhang som ett
kloster och där leva ett dygdigt
och fromt liv, från tidig morgon
till sen kväll. Utan uppslitande
gräl och konflikter. Lugn och ro
dagarna i ända. Rena rama
semestertillvaron!

MUNKEN
“Utan gräl och konflikter.”
Hm. Jag tror att ers Majestät har
en alltför vacker bild av tillvaron
i klostret.

KUNGEN
Ja, kanske den är lika grå som din
trista munkdräkt, men det gör
detsamma.
Livet här på slottet...Jag har fått
nog av det. Jag vill bort härifrån!

MUNKEN
Tyvärr.

KUNGEN
Tyvärr?

MUNKEN
Tyvärr åligger det kungen att
inneha ämbetet tills han antingen
utser sin arvtagare eller dör.

KUNGEN
Så jag är fast här till döddagar,
menar Munken?

MUNKEN
Så är lagen skriven, sire.

KUNGEN
Man kan väl skriva om lagen.
Jag är Kung och gör vad jag vill!

MUNKEN
Visserligen är ers Majestät kung,
men traditionen föreskriver att...

KUNGEN
Jag struntar i traditionen!
Jag vill bara ha lugn och ro!
Och om jag inte får det, kommer
huvuden att rulla!
Ångesten krälar som maskar i min
mage! Jag står inte ut!

MUNKEN
Det är dygdigt att fullfölja
traditionen från sina förfäder,
Sire...

KUNGEN
Dygder och dygder! Vägen till
helvetet är stensatt av goda
föresatser!
Är du själv så dygdig, Munk?

MUNKEN
Jag är väl varken sämre eller
bättre än andra syndare, men valde
klostret därför att jag trodde mig
kunna bli en bättre människa än den
jag var tidigare.

KUNGEN
Och? Lyckades du med det, å du
skallige?

MUNKEN
Klostret hade den fördelen att den
fick mig att glömma världen.
Ända fram till dess att Kungen
kallade på mig, trots att jag inte
var abbot, endast pater.
Då fick jag träda ur min lilla
kyliga kammare och göra min plikt
som Kungens själasörjare.

KUNGEN
Själasörjare? Ha!
Jag har inte kvar någon Själ.
Den försvann för flera år sedan,
blev mindre och mindre, krympte och
dog på grund av bristande
underhåll.

MUNKEN
Nog tror jag att Kungen har en
själ, jag.

KUNGEN
Vafalls? Säger han emot mig?!

MUNKEN
Enligt Skriften har alla människor
en Själ, till skillnad från djuren.

KUNGEN
Ha! Då är jag väl ett djur!
En halvapa, kanske. En gorilla med
spira, mantel och krona.

MUNKEN
Jag ber om att få dra mig tillbaka,
ers majestät.

KUNGEN
Din fege fan! Du vågar inte
konfrontera mig.

MUNKEN
Ers majestät har rätt. Som alltid.
God natt.
(Munken går)

KUNGEN
Dessa svartrockar! De är listiga
som ormar! Tvi! Vad skall jag nu
roa mig med? Jag kan inte sova!

GHELDERODE
Du får kalla på narren.

KUNGEN
Jag skall kalla på narren!

NARREN
Ers majestät kallade?

KUNGEN
Tänk för att jag gjorde det!
Varför gör du inget för att roa
mig? Vad betalar jag dig för
egentligen?!

NARREN
Ähm... Ja, det kommer litet
hastigt, ers Majestät. Klockan är
snart midnatt.

KUNGEN
Jag kräver att du roar mig!
Dra några skämt åtminstone!
Eller berätta en underhållande
skröna, full av tokigheter!

NARREN
Är det dårarnas afton?

KUNGEN
Vafalls? Driver han med mig?!

NARREN
När dåren drömmer mardrömmar, blir
han den klokaste i byn. I min hemby
Brügge är det så vist inrättat, att
dåren under en vecka får ersätta
borgmästaren, när han - dåren
alltså - drömt en mardröm och i den
drömmen fått veta, hur man bäst
skall styra över byn.

KUNGEN
Jaså?

NARREN
Jodå. Så är det överallt i alla
Flanderns byar. Mardrömmarna gör
att dårarna styr klokt och vist
över stad och liv under en veckas
tid, medan borgmästarnas mardrömmar
resten av tiden endast handlar om
vansinne, uppror och mord.

KUNGEN
(Misstänksam)
Mord?
Försöker han något med mig?
Det kan stå Narren dyrt!


NARREN
Inte mer än att jag försöker
underhålla ers Majestät med några
episoder från livet långt bort från
slottet. Från det enkla livet, på
landet.

KUNGEN
Nåväl. Berätta något mer om det
enkla livet, Narr! Vad anser man om
mig i de där byarna?

NARREN
Konungen har allas respekt, man
vördar ers Majestät så det står
härliga till.

KUNGEN
Jaså? Hur då?

NARREN
Jo, se, till exempel...
(Narren funderar ett
ögonblick)
Varje vår har man tävlingar vid
Stavelot, där man kryper ner i
trätunnor och låter sig rullas ner
i floden för att se vem som lyckas
överleva det stora Cascade de Coo-
fallet och komma först i mål en
kilometer längre neråt floden.

KUNGEN
Vad har det med mig att göra?

NARREN
Jo, den som vinner tävlingen anses
ha gjort den bästa tunnan - gjort
av det mest slagtåliga trät.
Det tjockaste trät.
Han kallas då Kungen av trä.

KUNGEN
“Kungen av trä”?

NARREN
Jajamän!
Då sägs det att vinnaren är nästan
lika slagtålig som Konungen, för
han är hart när omöjlig att slå
sönder och samman, även om man så
ville.
Det är ett gott omdöme, det vill
jag mena.

KUNGEN
Ja, jag är en hård men rättvis
härskare.

NARREN
Så är det, ers Majestät.

KUNGEN
Nå?

NARREN
Nå - vadå, ers Majestät?

KUNGEN
Roa mig.

NARREN
Klockan är över midnatt, ers
Majestät. Jag tror faktiskt att jag
börjar bli lite sömnig.

KUNGEN
Du ska roa mig!
Om du inte vill bli ett huvud
kortare, vill säga.

NARREN
Då får ers Majestät låta kocken
hugga huvudet av mig och servera
mig tillsammans med rovor och
palsternackor som ett läckert
morgonmål.

KUNGEN
Det kanske jag gör!

NARREN
Ers majestät gör som han behagar,
mitt skämtlynne har dock tagit ut
sin tull på min stackars kropp, jag
får tyvärr inte en enda rolig idé
innan jag slumrat några timmar.
Men apropå mat:
Låt oss i stället tala vidare om
detta ämne.

KUNGEN
Vad kan väl vara viktigare än att
bekämpa min sömnlöshet med
lustifikationer?

NARREN
Ja, det finns ju allvarligare
saker...

KUNGEN
Det tror jag inte.

NARREN
Kan jag be ers Majestät om
tillåtelse att vara allvarlig?

KUNGEN
Ut med språket, Narr!

NARREN
Ers Majestät kanske känner till att
det räds planer mot ert liv?

KUNGEN
Vafalls? Vad säger du, usle
tjänare?

NARREN
Jo, det sägs att ers Majestäts mat
kan bli förgiftad av era fiender.

KUNGEN
Är det sant? Vem eller vilka
försöker döda mig?

NARREN
Det är tyvärr omöjligt för mig att
veta, jag har bara hört det
ryktesvägen. Det skvallras ju en
hel del i Slottet, som ers Majestät
säkert förstår.
Men jag anar att sire får ordna med
en munskänk i morgon dag.
Alltså någon som kan proväta maten
åt er innan ni själv sätter er till
bords.

KUNGEN
Det går inte. Jag vill inte ha
någon som rotar och dräglar i min
mat!
Berätta nu i stället vilka som
försöker bringa mig om livet!
Är det utrikesministern?

NARREN
Tyvärr. Som jag sa: Jag vet inte.
Om jag visste det, skulle jag
förstås förvarna ers Höghet.


KUNGEN
Vem vet då?

NARREN
Jag tror nog att Hans Höghet får
tala med Döden direkten, jag.

KUNGEN
Jaså? Går det?

GHELDERODE
Det går! Här kommer Döden! Upp på
scen!
(Ghelderode sätter upp
figuren Döden på bordet
framför sig)

DÖDEN
God natt, ers Majestät.
Med vad kan jag stå till tjänst?

KUNGEN
Jag har hört att någon i Slottet
vill mig illa...Vill störta mig
från min tron!
Vem är det?

DÖDEN
Å, det kanske inte är någon av de
som ni menar vara de vanliga
misstänkta...

KUNGEN
Jaså? Är det inte Skattmästaren?
Eller Utrikesministern?

DÖDEN
(skrockar godmodigt)
Nej, nej, nej, ers Höghet.
Där tar ni allt miste!
Er undergång planeras förvisso av
både den ena och den andra, men de
är inte ansvariga för er död.

KUNGEN
Död? Skall jag dö?!

DÖDEN
Alla skall ni dö - varför så
dramatisk? Alla skall ni samlas
under min kappa.
Jag skall föra er dit, där ni
aldrig varit tidigare, och jag
skall få er att häpna och
förundras.

KUNGEN
Men jag vill ju inte dö!

DÖDEN
Nej, ni människor vill ju inte det.
Och det är därför att ni inte
förstår, att jag är den som befriar
er från era lidanden.

KUNGEN
Jag har det nog ganska bra, jag.
Jag är rik som ett troll och kan
göra vad jag vill. Hugga huvudet av
folk som missköter sig, till
exempel. Poff!

DÖDEN
Nå. Du lider väl också, du som alla
andra.

KUNGEN
Var god och kalla mig ers Majestät!

DÖDEN
Nej. Nu får det vara nog med
tramsandet.
Jag bryr mig inte det minsta om
huruvida en människa är en bonde,
en dåre eller en kung.
Inför mig är ni alla lika.

KUNGEN
Jaså, gunstig herrn respekterar mig
inte!

DÖDEN
Jo, som man respekterar en fågel i
skogen som sjunger sin sång bland
alla andra fåglar som sjunger.
Det är ju vackert och rörande. Men
ingen är förmer än någon annan.

KUNGEN
Tänker ni likna mig vid en eländig
fågel.
Hörnu: Vet ni att jag kan kasta er
i fängelse?!


DÖDEN
Ers Majestät är välkommen att
försöka. Adjö.
(Döden går. Kungen står
ett ögonblick tyst.)

KUNGEN
Vem är det som vill döda mig?
Vem?
(går från scenen)

GHELDERODE
Låt oss se vem det kan vara som
smider sådana ränker...
(tar fram Riddaren och
Drottningen på scenen)

RIDDAREN
Eleonora - var är du?

DROTTNINGEN
Här!

RIDDAREN
Älskade!

DROTTNINGEN
Det är hög tid nu. Han måste bort!

RIDDAREN
Kan vi inte bara ge oss av?

DROTTNINGEN
Omöjligt!
Han skulle bara låta förfölja oss,
gripa oss, och låta avrätta dig.
Du måste låta honom... försvinna.

RIDDAREN
Men - han är ju din make?
Har du inget som helst medlidande?

DROTTNINGEN
Inte det minsta! Han är ju en
skurk! En uppkomling med en
uppkomlings fasoner!
Varenda centimeter av honom består
av svart, trögflytande ondska.

RIDDAREN
Nå. Du gifte dig i alla fall med
honom.


DROTTNINGEN
Jag var tvingad av min far, och det
vet du mycket väl.

RIDDAREN
Jo. Men att döda honom...?

DROTTNINGEN
Du kan göra det snyggt.

RIDDAREN
Hur då?

DROTTNINGEN
Det enda du behöver göra är att
förgifta hans mat.
Gå in i köket innan maten serveras,
blanda in det här som jag har i
burken i maten...
Var lugn, den smakar ingenting, han
kommer inte att märka något förrän
det är försent.
Förstår du?

RIDDAREN
Han kanske upptäcker mitt tilltag.
Då blir jag av med huvudet.

DROTTNINGEN
Inte då!
Han är alldeles mjuk i huvudet
eftersom han inte kan sova...
Det finns bara fett kvar där.
Skulle en noshörning komma in genom
dörren till sovgemaket skulle han
tro att det var en enhornad get.

RIDDAREN
Men...Eleonora. Måste vår kärlek
verkligen resultera i ett mord?
Jag finner att det är en dålig
start i ett äktenskap.
Det är som en krossad spegel.
Sju års olycka...

DROTTNINGEN
Jaså, är du skrockfull?

RIDDAREN
Ja! Och inte utan orsak. En häxa sa
innan vårt korståg att vi skulle
förlora tiotusen man, vilket var
precis vad som skedde. Jag undkom
med näppe, som du vet.
Varför kan vi inte bara lämna
landet - nu - i natt?

DROTTNINGEN
Det har jag ju sagt! Han skulle
hitta oss. Ta nu emot giftet,
stoppa det på dig, gå snart i köket
- han äter alltid nattmat! - göm
dig där och vänta på att kocken
gjort klart hans tallrik.
Sedan rör du ner giftet i såsen -
han tar alltid sås!
Oavsett vilken mat det är skall han
nödvändigtvis ha sås!
Blanda ner giftet i såsen med en
sked, se sedan till att tallriken
kommer fram till hans matbord.
Helst så att du själv serverar
honom.
Förstått?

RIDDAREN
Förstått.

DROTTNINGEN
Kom upp till mig så snart du fått
dödsbeskedet. Jag är i min kammare.
(går)

RIDDAREN
Jag är i trångmål. Vad skall jag
göra? Jag vill inte döda Kungen,
men måste nödvändigtvis ha
Drottningens gunst.

GHELDERODE
Tala med munken! Tala med munken!
(Munken träder in)

MUNKEN
Vad gör du här, så sent, Riddare?
Det är långt över midnatten.

RIDDAREN
Munk - en själasörjare!
Så lämpligt!
Jag är i bryderi.

MUNKEN
(anlägger själasörjarmin)
Vad gäller saken, min son?


RIDDAREN
Det..Det kan jag egentligen inte
säga.

MUNKEN
Till mig kan du anförtro dig allt.
Jag yppar ingenting för andra.
Endast Gud är mitt vittne.

RIDDAREN
Jaså? Är det så?

MUNKEN
Jodå.

RIDDAREN
Då skall jag säga som det är:
Jag funderar på att förgifta
Kungen.

MUNKEN
(utan att blinka)
Ja, det är många som tänkt i
liknande banor...

RIDDAREN
Jag menar, jag har inget personligt
emot honom, inte alls. Han är väl
som kungar är mest.
Det är bara det att han så att säga
står i vägen.

MUNKEN
Står i vägen för vad då?

KUNGEN
Kärleken.

MUNKEN
Nå.
Allt som står i vägen för kärleken
bör förstås lyftas undan.
På det ena eller andra sättet.
Hade herr Riddare tänkt på det ena
eller det andra sättet?

RIDDAREN
Jag tänkte mig, att man skulle
kunna förgifta hans nattmål.

MUNKEN
Listigt, må man väl konkludera.
Ja, sannerligen, listigt.
Som ormen i Edens lustgård...Ja, ni
minns säkert äpplet.

RIDDAREN
Så ni, herr Munk, föreslår att jag
skall genomföra planen?

MUNKEN
Jag kan naturligtvis enbart uttala
mig i själasörjande frågor. I
övrigt är min mun tyst, stängd och
låst.

RIDDAREN
Jag förstår. Men någon liten vink
kanske ni ändå kan ge mig? Jag
menar, åt ena eller andra hållet?
Det är en betydelsefull handling
det här...inte småpotatis direkt.

MUNKEN
Men ni är ju en trons man, eller
hur? Ni befriade Jerusalem, eller
hur från de otrogna, eller hur?

RIDDAREN
Ja. Jo. Men det var ju som så, att
jag bara löd order från
befälhavaren. Tron var så att säga
ingjutet i mitt svärd.

MUNKEN
Vad jag menar är att även en trons
man ibland är förpliktad att handla
med kraft.

RIDDAREN
Men Gud förbjuder mord, herr Munk.

MUNKEN
Ni vet hur det är: olika tider
kräver olika åtgärder. En rättvis
fred kan endast skapas genom stark
vapenmakt, i annat fall blir man ju
förtryckt av fienden, eller hur?
Land förloras, byar och tillgångar
plundras.

RIDDAREN
Ja. Jo. Men hur kommer själen in i
detta resonemang?

MUNKEN
Gud tar hand om själen om ni tar
hand om kärleken. Nu måste jag gå.
Adjö!
(går)

RIDDAREN
Jaha.
(Paus)
Jag tror att jag skall gå in till
köket, jag.

GHELDERODE
Jag tror nog att han fullföljer sin
plan, jag!
Men hur skall det nu gå med Kungen?

KUNGEN
(Kungen in på scenen)
Klockan är strax midnatt och min
mage skriker!
Var är min kock?
Var är mitt nattamål!
Om han inte kommer snart skall jag
hugga huvudet av honom, sanna mina
ord!
Jag skall fylla hans huvud med
inälvor från svin och grilla honom
som en pumpa!

RIDDAREN
(in)
Ers Majestät! Ers Majestät!
Jag har er nattamat här.
Jag kommer från kocken, han bad mig
ta in er mat.

KUNGEN
Jaså? Varför kommer han inte själv
in, och serverar mig maten?
Är inte ni en av mina riddare? Mitt
livgarde.

RIDDAREN
Tjänst och gentjänst, ers Majestät.
Kocken hjälpte mig ur ett trångmål
tidigare i dag.

KUNGEN
Vad för slags trångmål?


RIDDAREN
Tja...Huruvida vår flamländska paj
skall serveras med fransk senap
eller endast med gammeldags senap
med frön.

KUNGEN
Alltid med fransk senap!
Alltid!

RIDDAREN
Just vad jag tänkte!
Munken ansåg att det var emot vår
nationella stolthet att använda
fransk senap medan jag hävdade att
den franska senapen egentligen kan
sägas vara en flamländsk senap.
Vi besegrade trots allt fransmännen
i Slaget vid Guldsporrarnas slag år
1302 och skapade därmed våra egna
senapsodlingar.

KUNGEN
Just det!
Just det! Utmärkt att ni tog upp
ämnet. Jag skall genast se till att
man ändrar namn från fransk till
flamländsk senap!
Vi måste tänka på vår nationella
stolthet!
Eller hur?

RIDDAREN
Ja, verkligen, ers Majestät.
Och här är er tallrik. Samt era
bestick. Och en flaska vin. En
utsökt årgång av Pinot Noir.
(Riddaren serverar Kungen)

KUNGEN
Så...Jag tycker ni har en viss
talang för servitörsyrket.
Ni har inte funderat på att så att
säga sadla om?
Trots allt har vi inte så många
tillfällen att kriga dessa dagar.
Därav tristessen, därav de många
halshuggningarna.

RIDDAREN
Tackar som frågar, ers Majestät,
men jag är mycket nöjd med att
fungera som ert livgarde.


KUNGEN
Jaså? Ja,då så...
Lämna mig nu ifred, jag äter alltid
för mig själv, jag tål inte folk
som glor på mig medan jag slevar in
maten, se.

RIDDAREN
Självklart, ers Majestät, jag drar
mig tillbaka och önskar er en
smaklig måltid. God natt, god natt.
(Riddaren går)

GHELDERODE
Men hur skall det nu gå?
Det lutar åt att Kungen får
ytterligare ett besök, tror jag...

DÖDEN
(Kommer in till Kungen)
God middag efter midnatt!

KUNGEN
Hrm. Har jag inte sagt att jag vill
äta ifred?

DÖDEN
Jag hörde det högt och tydligt, det
gjorde jag.

KUNGEN
Men lyder alltså inte min
befallning?

DÖDEN
Jaså, var det en befallning?
Jag trodde mer att det var ett
önskemål.

KUNGEN
Min önskan är lag här!
Jag befaller, och så blir det!

DÖDEN
Inte alltid.

KUNGEN
Vad menar ni? Allt som sker i riket
kontrollerar jag!
Jag befaller, jag dömer, jag
sprider lag och ordning!

DÖDEN
Allt? Ni säger att ni kontrollerar
allt?

KUNGEN
Ja!

DÖDEN
Jag beklagar ert frånfälle.

KUNGEN
Mitt - frånfälle?! Jag är inte död!
Jag sitter ju här och äter min
nattamat!

DÖDEN
Döden kan komma när man minst anar
det. I synnerhet när man tror att
man kontrollerar allt, ser ni.

KUNGEN
Dumheter! Var så god och lämna mig
nu ifred, innan jag kallar på
vaktstyrkan!

DÖDEN
Ni är välkommen att kalla på vem ni
vill, det rör mig inte i ryggen.

KUNGEN
Det var det fräckaste! Hut!
(Paus)

DÖDEN
Skall ni inte kalla på vakterna?

KUNGEN
Jag har ångrat mig.
Jag känner mig...
Jag känner mig konstig till mods.

DÖDEN
Mår ni illa, menar ni?

KUNGEN
Snarare upplyft, euforisk...
Det känns som om tusen sorger lyfts
undan från mina axlar på ett
ögonblick.

DÖDEN
Men er fru - drottning Eleonora?
Saknar ni inte henne?


KUNGEN
Inte alls.
Hon bedrog mig - hela tiden under
vårt äktenskap!
Jag vet nog:
Hon ville ha mig för pengarna -
hennes adliga familj hade blivit
utfattig sedan förra kriget.
Och jag - jag ville bara ha henne
för avkomman.
Det blev varken det ena eller det
andra!

DÖDEN
Vad menar ers Majestät?

KUNGEN
Pengarna är ordentligt inlåsta, och
skattmästaren har fått en skriven
order om att inte ge en enda franc
mer till min hustru, även om jag så
skulle avlida!

DÖDEN
Varför är det nu så?
Kan ni inte vara lite generöst, nu
när ni snart går bort?

KUNGEN
Nej! Hon bedrog mig, hon slösade
bort alla pengar jag gav henne och
hon gav mig ingen avkomma!
Varför skulle jag vara generös, om
jag får fråga?

DÖDEN
Ni kanske kommer på andra tankar...
Ni kanske till och med förlåter
henne att hon bedragit er...

KUNGEN
Det skulle då vara den dag då man
ser en extra stjärna på himlen!

DÖDEN
Så lustigt att ni säger så, ers
Majestät.

KUNGEN
Hur så?

DÖDEN
Titta uppåt i den mörka natten...i
slottets vackra atrium...

KUNGEN
Jaha.

DÖDEN
Ser ni? Där tändes ännu en stjärna.

KUNGEN
Jag tror att ni driver med mig...

DÖDEN
Tror ni inte era egna ögon så vet
jag inte hur jag skall övertyga er.

KUNGEN
Det bevisar ingenting.

DÖDEN
Men ni sa det själv: När man ser en
extra stjärna på himlen så...

KUNGEN
...skall jag förlåta min hustru.
Ja, jag ger är rätt.
För Guds skull, vi säger väl det
då. Vi låter allt groll vara glömt
och begravet.

DÖDEN
Och ni förlåter alltså er hustru?

KUNGEN
Men det var då själva Satan!
Ja! Ja! Vi säger det...
Jag förlåter min hustru Eleonora
och så är den saken avklarad!
Eller hur?

DÖDEN
Absolut. Och hur mår ni nu, om jag
får fråga? Mår ni illa?

KUNGEN
Tack för att ni frågar.
Jag mår faktiskt bättre och bättre,
jag blir allt mer munter till
sinnet!

DÖDEN
Det gläder mig, det gläder mig...

KUNGEN
Kanske ni vill göra mig sällskap
efter maten?
Kanske vi kan tänka er att dela en
cognac med mig i festsalen?

DÖDEN
Det låter mycket frestande, ers
Majestät. Om ni inte har något emot
det, slår jag alltså följe med er.

KUNGEN
Jag skall ordna så att ni får en
riktig skön natt.

DÖDEN
Detsamma, detsamma, ers Majestät.

GHELDERODE
Och så gick de ut, sida vid sidan,
från atriet där man såg den klara
stjärnhimlen...
De gick inåt, mot festsalen, där
speglarna omslöt dem från alla
sidor...
Ja, mot festsalen gick de, hand i
hand, och de log, båda två.

*****************************************************************************

SLUT
--
Alla rättigheter förbehållna författaren
Gunnar Martin Aronsson och Förlaget EvolutionbyNight
Kontakt: EvolutionX4drama@gmail.com (Rättigheter, kommunikation)
För dig som vill lyssna på Audio Drama-versionen av pjäsen finns följande länk:
https://evolutionx4.podbean.com/e/nattens-laboratorium-audio-drama-av-gunnar-martin-aronsson-produktion-evolution-x4-drama/
(Lyssnandet är helt kostnadsfritt som en del i vårt projekt att sprida Evolution X4 Drama.)