Från helvetet

till paradiset 

gick hon där

med lätta steg

såg en vissen vallmo

eller två

längs den

grusbeklädda vägkanten

          naken

          vaken

efter en stund

av längtan tränknan

trånande efter

orientalisk charm

under fårornas 

skimrande land

längs havens

stillande vågor

           fotsteg

           sand

fyren låste upp

själens mörker

den ljusaste av tider

kom för att stanna

        ... lycklig