En sten i ett hav av grus
Rullandes sakta mot avgrunden
Det skaver men det känns så mjukt
Jag faller in djupt i bakgrunden

Där på stranden har jag mina frågor
och havet, den har mina svar
Vår konversation pågår i evighetens dans
En krig utan generaler

Varför? Frågar jag den, "För att vi förtjänar det"
År av lögn och sår? "Du vill inte veta svaret"
Längtan efter ett svar finns här, "Vi förlorade slaget"
Varför letade vi inte hem? "För hemmet blev ruset"

Slit, papper, slag och sprit
Ändligt fallande i mitt aptit
Tömmer hjärnan men fyller hjärtat
Hemma finns där längtan härjar

Och nu, när jag är här
Här finns det ingen strand
Inga stenar med mitt namn
Ingen djup som sårar kan-
skada det som alla dårar skriker fram

Denna nya plats. Det är mitt hem bland all skam.