brer ut den hårt manglade linneduken över köksbordet
dina initialer syns vackert broderade i ena hörnet
stryker mina händer över den glatta ytan

vad kände du, Hanna
när så många av dina vänner dog av farsoter
eller begav sig över havet,
i längtan efter ett bättre liv

plockar fram koppar och fat
bröllopsservisen med den vackra guldkanten
den du fick, Ester, när du blott 21 år gammal stod brud

du som fick uppleva två världskrig under ditt liv
räknandes ransoneringskuponger om kvällarna i ett mörklagt kök
medan din älskade var inkallad på okänd ort

ställer fram den nybakade fyriskakan med råkräm till
så som den serverades om söndagarna,
i min barndoms höstar
mamma, du som blev vuxen i efterkrigstidens anda
då allt var möjligt, tillsammans var ni starka

ser nu min dotter, på andra sidan bordet
fylld av ambitioner och önskningar,
att få leva ett liv som hon själv har valt
och jag känner en oro för henne

hennes framtid kantas av
krig som kryper närmre
klimatmål som negligeras
och en högerextremism som växer sig allt starkare

så låt oss ta ett djupt andetag
och en påtår till,
i de guldkantade kaffekopparna
framdukade på köksbordet med den
hårt manglade gamla linneduken på