Armar är slutna
Runt en varm kropp
De gungar tillsammans —
De andas i kretslopp

Själv står jag ensam
Med armarna öppna,
Men en tom famn
När det börjar att mörkna

Och när jag går hem till min trygga säng
Ska jag vakna imorgon, ensam igen

Medan de står i hallen till någon annans hem
Och frågar med blickar vad som “händer sen”

Men jag ska sova, och jag ska göra det gott
Även om jag gör det ensam, förstås
För jag tror nog inte jag saknar det där —
Att offra mina drömmar för ett flyktigt begär

Själv står jag ensam
Med en tom famn
Men med armarna öppna
Mot en väntande värld