Så, vad är min poesi?
Det är en vallmo som väntar,
en skurk som dyker upp.

Så, vad är mina ord?
De är rösterna som föds ur min penna,
ropen från min darrande själ.

Så, vad är mina verser? De är de där svalorna
som dröjer sig kvar, dropparna från
en kran som inte stängts.

Vad är min poesi utan min tunga?
Det är jorden som snurrar utan tornet ,
min blindhet som går med mina fingrar
över de röstlösa texterna.

Jag är ingenting utan mitt
papper och min penna.
Min poesi föds utan att kunna gå,
och havet har inga berg
av kända alfabet.

©E Nordin