För tjugo år sedan
stod vi där
Slängde rosor

En kall kista
2 meter ner

Michalis kastade jord
som du vidrört

Där du planterat något
Där dina händer grävt

Regn från norr
i sidled och inga paraplyer
stod pall

Om du inte personlighetsförändrsts
i dödsögonblicket
tror jag det där mörkklädda novembertåget
med hattar och bugningar
inte riktigt var i din smak
drama och sorg för någons skull
men du visste inte vem

Tur att du satt under björken intill
och rensade tänderna lite generat med ett
grässtrå
Och sniffade efter doften av koda