Bara (sista)Ord
Självmordsbrev II
ge mig stödhjul
stympa någon och ge mig en hand att hålla
konservera
bomben innuti mig
fyra kilotons sprängkraft
utplånar allt genom kungsträdgården och dramaten
i en två kilometers radie
stubinen, ja
folk har försökt tända på
men även om jag tänder på dem
så har ingen lyckats få mig att explodera
i din mun som du
men det är inte bara blivande barn
det är tnt och lite nitroglycering också
samma stubin
olika våglängder
och din våglängd rattas in just nu
allah är stor
eller något annat
tar på mig en turban så har jag ett motiv
in i stadshuset
tar med mig tre kronor i fallet
se rubrikerna
se landet i chock
jag läggs i ett femtiotal plastpåsar
som skickas till labbet för analys
it wasnt the end of choice
men martyrer får inte vara kräsna
jag har inte fått ligg på tre månader
jag kan inte vara kräsen
lämnar något självmordsbrev
som oavsett hur hårt jag försökte
blir en jävla klyscha skriven på
plasmaskärmen med
blod bläck och krut
tarantino kan göra en film av det
han behöver inga specialeffekter
skrapa dem av från telegstenarna
på borggården
alltså
min uppskurna handled
jag tänkte vafan
let\'s go down with a boom
hade liksom inget att förlora längre
smakar på blodet
leker vampyr
missförstådd poet
överväger att fälla en tår för alla
de som förblir
oberörda
all besvikelse
folk som beklagar förlorad potential
men det här var det största som jag
någonsin
kunnat åstadkomma
varför skulle jag vänta
alla ord är skrivna
och folk är fortfarande
lika
blinda