Jag drömde att du dog inatt
och det gjorde så jävla ont!

Har aldrig förr känt sån smärta i bröstet
vill aldrig mer känna det heller.

Tårarna som rann ner ner ner
räckte inte till
jag ville explodera av sorgen.

Jag skulle säga ett par ord på din begravning
men jag kunde inte
klumpen i halsen var för stor
den ville inte släppa fram några ord
inte ens ett skrik
bara snyftningarna
och hulkningarna.

Jag gick uppför gången med skam
det var mitt fel jag vet det.

Kastar min kropp på kistan
önskar det var jag innuti.
Vrålar mot församlingen

\"VARFÖR !? VARFÖR !?\"


..varför var jag tvungen att stoppa dig i en burk och glömma lufthålen. ?