det knyter sig i magen
jag borde inte vara rädd
vägrar envist erkänna

men shit! att återse dig

inget får jag gjort
bara vankar omkring
befinner mig nu i tomrum

ett liv före
ett efter
jag vet det redan
från det att min blick hakar i din
och vi dras till varann än en gång

är det så jävla klippt
ingen återvändo
att vara eller inte vara
ensamhet tvåsamhet

vid ett smärtsamt tydligt vägskäl
i mitt liv
är det konstigt att jag är skakig?

men än är jag inte där
över ett dygn av tomhet återstår

jag slitis i tu

vill känna doften av din lena hud
låta dina mjuka ögon och skrovliga händer
glida över hela mig
utanpå invärtes

vill fly för livet
för jag vet
jag vet att kärleken bränns