Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
jag förstör all, alltid


tänker tillbaka på stunder som igentligen inte var våra

jag ser dig
jag vet att du ser mig
även fast du vill blunda
jag vill få dig att märka
få dig att lyssna
få dig at glömma

jag vet att du sitter där
och vill
du vet att jag är här och jag vill
men ingen vågar
vi har så mycket att säga varandra

tror jag

jag vet att du sitter där och stirrar
kanske ser tillbaka på gamla minnen
kanske bläddrar du fram till avslöjanden
sakerna som skaver

kanske tänker du bara
som jag gör
även fast jag bläddrar bland minnen ibland

tänker du
och tankarna får dig att känna dig
lam, förvirrad
de får dig att vilja hoppa och skrika
för du vill att jag ska veta
när jag
tänker på dig

känns det som om all
hunger i världen verkar onödig
vad självisk jag var nu
eller

jag tänker ju på dig med

det känns som om jag skulle
kunna dela det mesta med dig
jag har aldrig
jag vet inte hur jag ska göra
min kärlek har alltid varit falsk
i alla fall, den kärlek jag mottagit

fast jag vill inte kalla det kärlek

jag ljuger inte när jag säger att jag saknar dig
att jag tänker på dig
ofta
att jag ser på dig
att jag vill
att jag bläddrar bland minnen
konversationer
tänker tillbaka på stunder
som igentligen inte var våra

men älskar jag dig

jag har aldrig älskat någon

jag vet inte om jag bara saknar din
uppmärksamhet
och jag vet att du saknar att ge mig den
jag vet det,

jag velar mellan två
glömma
eller ställa allt tillrätta

glömmer jag
kommer jag ändå minnas

ställa allt till rätta
kommer jag aldrig klara




Fri vers av barajag
Läst 266 gånger
Publicerad 2006-11-04 01:06



Bookmark and Share


  sockerspöket
Den var bra, men vissa av de kortare meningarna verkade onödiga.. den var även lit utdragen
2006-11-06
  > Nästa text
< Föregående

barajag