-Janne?
Jag håller på och löser ett korsord här,
vad betyder ordet hybris?
-Tja, jag vet inte det precis. Men det rimmar på gris och repris.
-Det här är visserligen en tävling, men ingen diktafton.
-Tja vet du, kan du inte ringa Ulla, hon har ju huvet upp och fötterna på jorden.
-Hallå, är det Ulla? Tor här, jag undrar vad, fan vad det låter i bakgrunden, vad sysslar ni med egentligen?
-Det är rörmokaren, vi fick en liten översvämning i köket när Peder av misstag hällde smält stearin i vasken och korkade igen alldeles...
kan du ringa en annan gång, det är litet mycket nu, jag måste duscha mamma och farbror Ferdinand är här och luktar på blommorna...
-Okej, hej då Ulla.
-Hallå, är det du mamma? Ja, jag lever fortfarande. Jag ville bara fråga.
Här följer en närapå lång utläggning om det allra senaste, som en extra lång nyhetssändning ungefär.
Och fortfarande grubblar de båda vännerna över ordet i korsordet.
De sitter numera på ett vilohem för folk som gått in i väggen, och är alls inte unga längre. Inte ens om de löste korsordet från sin ungdoms dar så skulle det längre gå att skicka in som ett vanligt brev. Och första pris som var en dagstur till det soliga Thailand, den gick till en helt annan landsända än den de bäda kom ifrån. Andra pris var en espressomaskin och gick till en snickares dotter i Blomstermåla och tredje pris var det ingen som fick, den som försökte skicka in ett ofärdigt korsord där svaret skulle var Sibirien, och frågan var en stadsdel i Stockholm, och där hade gubbfan förstås skrivit nåt på en helt annan breddgrad...