Kör i drömmen längs den uttorkade vägen, skuggan rör sig efter som en förföljande sägen.

Gnisslande ljud från rostig metall får dig i trans, otåliga fingrar kan inte hålla sams.

Orkar inte se bakåt eller åt ett annat håll, känns som om vi rör oss plus minus noll

Bränner fingrarna oskyddad från solen, vi ser långt där borta nyanser av den ensamme på stolen.

Ser övergivna byar på en slätt efter en belägring, drabbas av sömnlösa nätter med visslande ljud och längtar tillbaks efter ännu en hägring.

Djupa tankar färgar huden blöt och vit, vi ser det i deras hopplösa blickar, det viskas ”kom inte hit”

Det är enkelt att säga men svårare att höra, solen faller sakta samtidigt som vi rullar vidare utan något särskilt att göra.

Minnena kravlar sig fast och ändrar vårt perspektiv, när vi senare berättar historier om skillnaden mellan död och liv

Vi färdas tätt och obekvämt när bilen rör sig över ett uttorkat fält, vi är för upptagna för att märka att världen omkring oss plötsligt smält…