andas lugnt och just så
andas
bara

naglarna mot ögonlocken
men
ljust ändå

du vill
älska
älska
älska

men du älskar fel
och du skäms

i solen i regnet
du skäms

tar en kniv och skär
snitt på snitt i ditt hjärta
utan att det syns

du tror du ler
men du bleknar

det är minnen
säger dom
minnen du avskyr
men de betyder allt för dig
du erkänner inte men
du vet

och krisch krasch
kristalliseras ditt bröst
som punka på din cykel
och du ler inte ens
när du dör du
vet att
egentligen tar det aldrig slut
ridåer bakom ögonlocken
det spelas upp igen
och igen och igen

trots att du skriker nej
och trots att du redan dött

det tar inte slut hur mycket du än vill
och du hatar att erkänna det
men det enda du vill ha är det enda du inte kan få

du söker substitut och avledande manöver
för dina tankar
du söker svar
men du väljer bort och ratar
allting du kan få betyder inte mer

du försöker skära loss dina känslor
manipulera transaktionera

men de stannar där de inte hör hemma
trots att du flytt för länge sedan

trots att de kan få något mycket bättre
väljer de att stanna kvar i förnedring
och du undrar varför




varför stannar du alltid
när andra säger att du går