Julen blev inte så ensam
som den offta brukar bli

Ernst han satt i rutan
tände sitt ljus
blinka till barnen
som satt hemma och njöt.

Benjamin syrssa han sjöng
om en jul så klämmig och rund
Musse spelade trummor
och på sin stora basfiol

Den färdiggjorda maten
lät sig smakas
och nubben till sillen
gjorde sitt till.

Klappar bytte ägare
och glada tillrop
hördes när mor fått sin biljett,
till ett väntande massageinstitut.

Men så är julen över
och kärleken läggs i sitt ide.
För att åter väckas till liv
När nästa advent, lyser med sitt ljus.

Äntligen får man vara
cynisk och grymt kall
med en stänk av sarkasm
i vardagens kärlekslösa barm