Jag är kall och hård,
Ett pansarskal av självbehärskning.

Du får slå mig så jävla mycket du vill,
Bryt varje ben, jag bryr mig inte.

Du får kalla mig saker som ingen borde höra,
Jag är van, det slår mot min pansarplåt.

Ignorera mig du bara,
Jag klarar vad som helst.

Viska förbannelser och skratta åt mig,
Det rinner av mig som vatten.

Men lämna mig inte,
Ensamhet är svårt att skyddas mot.

Lek inte med mitt hjärta,
Det är inte av pansar.