I min tysta ensamhet;
fäller jag en tår för dig.
Den faller sakta;
Leter efter trygghet.
Precis som du gjorde.

Syster, jag hoppas du har det bra.
Eller ska jag nu kalla dig Ängel?
Jag hade inte ens en chans att säga hejdå.
Jag hade inte hört av dig på ett tag, ängel.
Du brukade alltid ringa.
Men du skickade en gång ett meddelande, Ängel.

"Ängla syster,
ängla vän,
jag vet att vi kommer synas någon gång igen"

Tänk om du ser mig nu?
Jag torkar snabbt bort tårarna,
för jag vet att du hatade när jag grät.

Ibland tror jag att jag hör din röst.
Så oerhört nära känns du, Ängel.

Men jag ska nu aldrig mer fälla en tår för dig, Ängel.
För det var som du sa;
"Jag vet att vi kommer synas någon gång igen"

Men jag saknar dina gröna ögon som log mot mig.

Men du log, ängel.

Men kommer du ihåg, hur underbart det var,

när det bara var du och jag?

När vi satt utanför på bänken, och pratade.

Hand i hand.

Syster, kom tillbaka.

Saknaden är STOR.