Vad ska man göra
när rakbladen inte räcker till?
När man vill uppnå högre smärta?
Vad ska man göra
när hjärtat står helt still?
När någon man älskar har krossat ens hjärta?

Detta är inte en dikt om kärleken till någon kille,
utan om någon som är så mycket mer.

När detta sårade mig första gången
lovade Du, Du svor på att det aldrig skulle hända igen.
Du la handen på hjärtat.
Nu har det ju snart gått et år,
jag hade äntligen börjat kunna kontrollera situationen.
Och vad gör du då?
Jo du sårar mig.
igen…
Du gör det igen!
Trots att du bedyrade att du aldrig skulle göra det igen…
Ännu en gång stack du kniven i mitt hjärta.
Men denna gång,
vet jag inte om jag är stark nog att dra ut den igen.

Nu rinner blodet
och färgar tårarna rött.
Ska jag orka med detta
när mitt hjärta än en gång är dött?
Ska jag åter orka stå
på mina ben båda två?
Ska jag åter orka skratta och le
med förhoppningar att ingen ska se.
de tårar som rinner inför mina ögon.

När detta sårade mig första gången svor du att det inte skulle hända igen.
Men när det trots allt sårade mig andra gången,
var det som min livsglädje plötsligt slocknade.
Jag kunde inte hålla tillbaka mina tårar.
Jag trodde ju verkligen på dig.
Det skulle ju inte hända igen!

Kan man verkligen vara så korkas, trånghuvad, inskränkt, så dum att man gör om samma jävla misstag två gånger?
man kan…
men är det då förlåtligt?