Skärvor från den gamla spegeln
sitter som hullingar i våra djupa sår.

En barndom sedan länge förbi;
tiden glömmer inte

Lägg ditt huvud här hos mig.
Låt mig sakta smeka sorgen ur din panna.

Våra hjärtan slår med snabba fågelslag
jag känner ditt picka mot min kind.
Tiden läker inte alla sår;
ditt trasthjärta kommer aldrig att bli helt.

Jag vill smeka bort sorgens fläckar från din kropp.

Jag vill stilla ett fågelhjärta.